Man kan nästan inte tro att detta är sant! Men det är det! I stort som i smått finns det historier att dela. Allt startade den 15 oktober 2017 när skådespelerskan Alyssa Milano startade hashtagen Metoo, som respons på filmmogulen Harvey Weinsteins sexuella trakasserier och övergrepp. Det startade ett jordskred och spred sig över världen. Och det som ingen kunde tro hände! Harvey Weinsteins makt bröts, han fick sparken från Weinstein Company, det företag han själv grundat. Han kan inte längre hota att förstöra unga människors karriärer och liv.
I Sverige har våra ögon öppnats för att detta existerar i alla miljöer men kanske främst där män befinner sig i en maktposition, är helgon- eller geniförklarade eller helt enkelt bara tycker att man kan ta för sig och på olika sätt lägga händer och annat där dom inte ska vara.
Självklart finns det kvinnor som begår övergrepp mot män men oftast är det tvärtom. Inget är OK!
Media har varit fullt av upprop, kvinnor har berättat om sina upplevelser. Många av oss har inte drabbats alls eller i någon större omfattning men andra berättar hårresande historier. Tex lärare som står vid kopiatorn och jobbar och plötsligt känner händer komma farande, på bröst, på stjärten, mellan benen. Det kan vara rektorn, en lärarkollega, en pappa, som inte håller händerna i styr.
Skönt att detta kommer fram och behandlas med respekt. Ingen av oss vill väl att våra barn, våra barnbarn, våra flickor eller pojkar ska drabbas av detta respektlösa hantering där små övergrepp kan leda till stora. Där unga människor hotas med att deras karriär går i stå om dom inte ger efter för sexuella trakasserier eller hot från en chef som har makt. Aldrig att vi vill att våra barn och barnbarn ska få sitt självförtroende skjutet i sank av såna tilltag, aldrig!
Kanske är det också så att vi har sett men ändå inte sett och tagit till oss. Visst har vi vetat att flickor, kanske också pojkar, har kallats för hora i skolan. Detta utan att krafttag har tagits för att få bort detta otroligt nedsättande och respektlösa språkbruk.
Vi har inte svarat på signalerna som har funnits där. Tex läste jag i lördagsbilagan, den 9/12 i SVD om Professor Emiritus Eva Lundgrens tidigare forskning. År 2001 publicerades "Slagen Dam", en nationell studie om mäns våld mot kvinnor. Undersökningen riktade sig till 10 000 slumpvis utvalda kvinnor, varav 7 000 svarade. Dessa visade upp en helt ny bild av vårt jämställda land. 46 % hade någon gång upplevt våld och 56 % sexuella trakasserier.
Detta var den första undersökningen av sitt slag i Sverige och studien genomfördes för Brottsoffermyndigheten på uppdrag av Regeringen. Resultaten förvånade, förövare var vanliga män och återfanns i alla yrkesgrupper och samhällsskikt.
Debatten om Slagen Dam blommade upp 2005. Ett TV-program sändes, där forskningen feltolkades, att allt handlade om radikal feminism, att det handlade om Satanism mm. Detta program fälldes senare för partiskhet av Granskningsnämnden. Eva Lundgren anklagades för forskningsfusk. Även detta friades hon ifrån men skadan var redan skedd.
Eva Lundgren hade professorskompetens både i religionsvetenskap och sociologi. Hon blev friad men människor kommer bara ihåg att hon blev granskad och därmed blev hon inte betrodd. En nog så viktig beståndsdel i en akademisk karriär, hennes hämtade sig aldrig.
Nu 16 år senare, tycks hennes forskning ytterst relevant. Kanske hade "kulturprofilen" i Stockholm inte fått hållas och trakassera unga flickor, kanske hade vi valt en annan väg om vi istället tagit till oss kunskapen som serverades. Som alltid lätt att vara efterklok!
Varav hjärtat är fullt måste man läsa och skriva. Jag läste en artikel till i SVD i veckan, som innehåller goda råd till främst en frustrerad manlighet. Säkert kan dessa råd översättas till kvinnor med lika gott resultat.
Artikeln handlar om ännu en professor, denna gång i psykologi, Jordan B. Peterson. Denne canadensare har på kort tid blivit en intellektuell och kontroversiell superstjärna. Honom kan man googla på!
Men det jag tyckte var intressant, var hans föreläsningar om bibeln i Toronto. De som vallfärdar till dessa föreläsningar är ovanligt nog, företrädesvis unga män mellan 18-30 år. Ivar Arpi, ledarskribent i SVD, ringer upp honom för att förstå lite bättre vad som händer.
Denne man föreläser inte i traditionell mening, Han citat: "lever i orden han uttalar". Det är blodigt allvar för honom. Han säger så här:
"jag pratar med alla dessa unga killar, som kommer till mina bibelföreläsningar. Budskapet är alltid detsamma. Sträck på dig. Ge dig ut i världen. Ta ansvar. Ta dig samman. Få din aggresion under kontroll. Stärk dig själv. Sluta gnälla. Det finns inte något farligare än en svag man. Och problemet är att vi uppmuntrar män att vara svaga i dag eftersom vi har denna patologiska uppfattning att styrka och tyranni är samma sak.
Männen lyssnar för det är ingen som har sagt detta till dom och det krossar mitt hjärta. Pojkar hoppar av allt. De hoppar av Universitetet, de drar sig ur äktenskapet och drar sig undan sina liv.
Rådet är, börja med dig själv, stärk dig själv och arbeta med dina tillkortakommanden innan du försöker förändra världen."
En av killarna på hans föreläsningar hade sagt: "han har gett mig en starkare tro (på sig själv, på Gud, på båda?) och en städad lägenhet jag kan vara stolt över."
Intressant tycker jag, ge människor hopp och tro på sig själva, så försvinner alla dumheter och respektlösa beteenden mot andra människor. Låter enkelt men kanske är det enkelt!
Fredrika Bremer Förbundets mer än 100 år gyllene grundregel håller i alla väder - samma rättigheter och skyldigheter för alla människor, i hem, skola och samhälle! Heja alla Fredrikar och Fredrikor!