Julfest på Emilys Playschool och hos Svalorna

Snart är det jul och här nere är det också semestertider. "Alla" har ledigt åtminstone halva december och halva januari. Det är Sveriges julisemester, som pågår här nere just nu, allt är fullbokat, mycket trafik överallt, butikerna är fulla med folk som julshoppar för det vilda.

Julklappsprydnader lyser vackert rött i grönskan på Lourensfords julmarknad

På Emilys fina Playschool är det Julfest inför lovet. Lisa och jag har fått i uppdrag att köpa glass, glassrån och bananer till partyt. Huvudrätten korv med bröd inköptes av andra. När vi kommer det är det full rulle. Två damer från Somerset Wests Rotary klubb finns också på plats och har säkert bidragit till kalaset.

Lisa och Emily i samspråk med snäll Rotarydam. Hennes Rotaryavdelning i Somerset West har sponsrat lönerna på Emilys Playschool hela säsongen. Nu har Emily fått 24 000 Rand i statliga bidrag, vilket är mycket bra. Bekymren för lönerna är borta men fortfarande är man inte självgående. Barnens föräldrar ska betala en skolavgift men alla klarar inte detta.

Julfest och inlånad hoppborg, toppen tycker alla barn. Rätt så bistra tycker vi dock att dom bastanta tanterna är men ordning är det på alla barnen. Några får hoppa och några får vänta!

Snart matdags, då tvättar vi händerna!

Alla väntar på mat, först korv med bröd, som alla utom en liten älva äter med god aptit

Sen vankas glass i strut, som delas ut i rask takt. Alla äter sin glass, inga nej tack där.

Som vanligt så imponeras vi när vi ser Emilys policys för mat och samvaro på väggarna. Speciellt nu när vi nyss har varit på tandläkarbesök och förstått att barnens tänder i många sammanhang utsätts för ett enormt sockerpåslag frekvent.

Vilket gott föredöme denna lilla skola är, vi blir ofta imponerade och vi känner igen oss. Detta kunde lika gärna ha varit en svensk lekskola.

Sen blir det underhållning. Då träder dam nr 2 från Somerset Wests Rotaryklubb fram. Hon är nämligen truminstruktör och det var hon verkligen bra på. Barnen gillar det också.

Utdelning av trummor men bara till pojkarna - vi får tro att det är en tillfällighet, fast faen trot!!

Jag har fått pippi på att titta på sportsidorna i Cape Times och minsann, under de sista två veckorna har det varit en, (alltså 1!) tjej på bild på sportsidorna. Lite efter är man allt här, tjejer behöver också förebilder!

Snart dags för musik! Vi kan knappt vänta! Och se, det blev jättefin trummusik och superfin sång, alla var nöjda och glada!

Ännu en julfest var vi på, dagen efter den 7/12. Vår vän Ann-Louise bjöd in till damklubben Svalornas gemensamma knytkalas och jullunch. Så trevligt, traditionell svensk julmat med inslag av Sydafrika, mango, melon, god fräsch sallad. Men allra godast denna dag är förstås en krämig Jansson, köttbullarna och skinkan!

Värdinnan Ann-Louise i mitten, skinkbakerskan Kerstin till höger om henne och Ann-Marie i gott samspråk. Tolv damer var vi denna jullunch, färre än vanligt. Dock trevligt som alltid!

Det finns mycket Sydafrika erfarenhet i denna grupp. Ann-Marie har bott här i 45 år och har familj här. Hon arbetar dessutom som hörselpedagog i skolorna här. Ann-Marie är också den som hjälper och ser till Emilys Play-school under den långa perioden när inga svalor finns att tillgå.

Maria behöver nya tänder!

Maria, vår fantastiskt duktiga städerska, som har varit med oss ända sedan vi kom hit för så där 8 år sedan, hade inte en tand i sin mun, när vi kom till Sydafrika i oktober. Vad har hänt, undrar vi. Jag blev tvungen att dra ut dom sa Maria, alla tolv. Dom var i dåligt skick och gick inte att rädda, nu sparar jag till löständer!

Nu har vi lärt oss att tänder är ett stort problem här nere. Förra fredagen kom svenska tandläkaren Kerstin Lundgren till Fredagsgolfens samling och höll ett föredrag om barnens tänder i kåkstäderna. Kerstin är syster till läkaren Ingrid le Roux, som sedan ett antal år driver en klinik i Khayelitsha, en av de största kåkstäderna utanför Kapstaden.

Kerstin berättade om barntänder som är helt förstörda, ofta försvunna ända ner till roten. Orsak - socker, godis, söta drycker i nappflaska, cocacola, fruktjuicer i mängd vid fel tillfälle och i stora mängder. Barnen får ofta somna med en nappflaska med fruktjuice i, vilket är katastrof för tänderna. Människor saknar kunskap om hur socker påverkar tandstatus. Många barn får godis ofta, ofta. Hon berättar om att i början drogs massor av tänder ut men nu är det mera lagningar än utdragningar. Utbildning hjälper. Hon driver nu tre kåkstadskliniker. Västra Götalandsregionen skickar regelbundet ner tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister för att arbeta här, vilket ju är fantastiskt bra.

Men för att återgå till Maria - 42 år gammal med 5 barn mellan 5 och 20 år och ett litet barnbarn. Självklart ska hon inte vara en tandlös gumma. Man måste ha tänder för att kunna tillgodogöra sig näring, Maria är mycket liten och tunn. Maria är dessutom ensamförsörjare och behöver vara stark för att försörja sina unga barn.

Vi får via Jacko, en av Schapenbergs säkerhetsvakter, som själv ståtar med ett nytt fint tandgarnityr, tips om en bra tandläkare, Dr Igshaan Adams i Macassar. På en vecka får vi en tid, den 7/12 är vi där första gången. Vi kommer till en prydligt ställe med två små mottagningsrum, en liten reception och ett väntrum. All utrustning tycks av god kvalitet och nytt, inte supermodernt men nytt och fint.

Receptionisten är trevlig, dr Adams visar sig vara ännu trevligare. Han är en kille i 45-årsåldern, pratsam, informativ, pratar med Maria på Afrikaans och informerar även mig på engelska. Vid första besöket berättar han att nu tar vi ett avtryck och gör en beställning. Sen kommer det att krävas 3-4 besök men till jul borde det vara klart. Maria har också en rot som sitter kvar och den måste tas ut men det är inget hinder, avtrycken kan göras ändå.

Trevlig, professionell, snabb, vad kan man mera begära?

Vi har jättemycket att göra nu säger vår receptionist (även assistent vb) men av detta syns inte ett spår. Det ringer i telefonen nån gång, människor kommer och går men ingen stress och inga väntetider. Man blir lite imponerad.

Maria i stolen för ännu en provning. Funderar över dokumentationen, förmodligen spartansk men säkert tillräcklig. Tidbokningen är det inte så noga med, kom ungefär kl 10 och folk droppar in. Väntetiden är näst intill obefintlig.

Han berättar att detta kommer att kosta 2700 rand för dom nya tänderna och 200 rand kostar det att ta ut roten. I dagsläget är 1 Rand=0,65 SEK. Ett set nya tänder kostar alltså 1 885 svenska kronor. Detta inklusive 5 besök och uppföljning så mycket som behövs, fantastiskt! Dessutom kommer dom att vara klara på torsdag, den 21/12. Det tar alltså 14 dagar att få ett par löständer!

Dessutom var Maria i dag och provade sina tänder och dom ser så fina ut. Men det är förstås inte helt problemfritt. Från att ha haft en helt tom mun så har man nu fullt med tänder. Man måste lära sig att hantera det. Nu var det svårt att prata, Maria läspade. Tydligen går det lättare att vänja sig vid överkäken, den suger sig fast. Men underkäken jobbar mycket mera, är mera rörlig, alltså kan det både skava och vara lite jobbigare att vänja sig vid. Lite skulle korrigeras men på torsdag den 21a hämtar vi detta fina set.

Kanske blir invänjningen lite tuff, kliniken stänger över jul och nyår men den 7/1 öppnar dom igen om Maria behöver hjälp med ev skav. Vi får se, detta blir spännande! Inte minst kommer Marias barn att bli överraskade - dom vet nämligen inte om ännu att deras mamma snart har vita, fina tänder!

Februari 16/2 2018, så här fin blev Maria med nya fina tänder! En helt annan tjej, som kan äta ordentligt och få i sig sin mat, nog så viktigt! Dessutom bemöts man med respekt i samhället om man har ett värdigt utseende, vilket är viktigt för alla människor. Barnen blev förstås helt överraskade, dom bara skrattade!

Det har inte varit problemfritt. Underprotesen är inne för korrigering för andra gången. Hämtas på torsdag. Håller tummarna att det nu blir bra!

Utflykt till Kapstaden

Vi ska gå på Artscape Theatre, Kapstadens operahus och se musicalen Evita tillsammans med vännerna Christina och Lars-Göran. Kul, då äter vi en bit mat före. Valet föll på mysiga Grand Café, som ligger alldeles bortanför Waterfront. Man kan faktiskt parkera på en av parkeringarna vid Waterfront och sen gå dit. Det är kanske 4-500 meter.

Ett stort ställe med sand som golv på åtminstone halva stället och helt nära vattnet. Man får en helt underbar västkustkänsla. Havet är blått, måsarna skränar på avstånd, segelbåtarna kryssar ute i bukten, stora fartyg tar sig in och ut från Kapstaden långt borta och luften är varm!

Ett stort ställe, massor med folk, under parasollerna sitter man med tårna i fin vit sand, härligt

Västkustkänsla, segelbåtar och ett blått gungande hav!

Här sitter vi tillsammans med Lars-Göran och väntar på vår mat

Längst fram en scen där tre söta tjejer dansar disco på en liten scen. Andra tjejer går runt i glest virkade klänningar och försöker sälja på oss champagne. Ett häftigt ställe för det vackra Kapstadenfolket men vi tyckte allt vi passade bra in ändå, Christina nickar glatt längst fram på bilden här.

Sen går vi på musicalen Evita. Den har vi sett flera gånger. Musiken är helt underbar, alla låtarna känner jag/vi så väl igen. Och den var bra men den kräver mycket av huvudrollsinnehavaren. Förra gången jag såg den var i Stockholm med Charlotte Pirelli som Evita. Duktiga Pirelli fyllde dock inte helt sina skor. Hennes Evita var lite ansträngd, hon räckte inte riktigt till hur duktig hon än är.

Så var det här också. Emma Thompson, som sjöng Evita, räckte inte till. Rösten blev för hög, för ansträngd. Men många andra var fantastiska och jättebra. Hela historien om Evita Peron i Argentina är ju onekligen fantastisk. En fattig flicka träffar general Juan Peron, tycke uppstår. Med Evitas bidrag och förmåga att tala med och till folket blir Juan och hans Evita en succé under några korta år. Mycket pengar från statskassan lär dock ha samlats på fel ställen. Tillika tar allt ett abrupt slut när Evita blir sjuk och dör redan vid 33 års ålder. En Askungesaga med ett sorgligt slut.

Besök från Sverige, marknader och vin!

Inger och Dag Härsing kommer och hälsar på. Dag och Stefan jobbade ihop för så där 35 år sedan på Rank Xerox i Göteborg. Kul att träffas igen, människor är sig så lika. Det är skönt. Vi bjuder på mat och dopp i poolen till att börja med. Det finns självklart massor att prata om.

Nästa dag blir det marknadsdag. Först blir det Somerset Wests hantverksmarknad. Här upptäcker vi en nyhet, ridning finns nu på agendan här.

Inger, Dag och Stefan på Somerset West marknad. Alltid kul att gå här och kika

Två fina hästar på plats. Här kan alla barn få sig en liten ridtur

Dom här två var riktiga kompisar, Sally och hennes häst. Mycket buffande, klappande och knuffande, dom gillade varandra!

Statyer tillverkade av plåt, fantastiskt välgjorda. Titta bara på zebrorna i bakgrunden!

Denna dam var mäkta stolt över sina fina dukar med handmålade afrikanska fåglar, djur, blommor

Fin keramiktavla, som vi funderar på att köpa och sätta upp ute på vår altan - fina proteor och sydafrikafåglar. Vi får se!

Stellenbosch Slow Food market måste man också besöka. Men även här säljer man det mesta tex mattor. Dagens höjdpunkt är våfflan med sylt och grädde, som tyska paret bakar. Verkligen så gott!

Här träffar vi Raoul, som säljer mattor från Iran och Irak. Han var idel öra för våra eventuella behov.

Självklart måste vi äta lite riktig mat först, sen får vi våffla!

Inger och Dag är golfare även om dom inte spelar mycket just nu. Alltså besöker vi golfproffsets Ernie Els vackra vingård.

Med en fantastisk utsikt i bakgrunden gör Dag ett försök att göra en snygg chip rakt ner i flagghålet så där 10-12 meter bort. Roligt att prova, det gjorde vi också inför mängdens jubel. Ingen succé för någon kan jag berätta!

Avslut Annandale, vingården där alla viner lagras minst 8 år. Deras image nr 2 är spindelväven på väggarna. Det har inte städats i den vinprovningslokalen under hela 2000-talet, det kan jag svära på. Möjligen sopat lite, tagit bort det allra värsta. Väldigt trevligt ändå och massor med folk där som provar vin och har trevligt.

Gott vin hade dom också! Så trevligt att ni kom och hälsade på, kära Inger och Dag. Kanske ses vi igen inom inte alltför avlägsen framtid.

Sverige, Nobelfest mm för små och stora!

Vi måste börja med den stora Nobelfesten. Vilket hejdundrande kalas det är till vetenskapens ära! Årets viktigaste pris var utan tvekan Nobels fredspris, som detta år gick till ICAN och den internationella kampanjen för att förbjuda kärnvapen. Varför ska vi då förbjuda kärnvapen?
Jo, Ronald Reagan, USAs President år 1981-1989 sa dessa kloka ord: " Ett kärnvapenkrig kan aldrig vinnas och får aldrig utkämpas - hade det inte varit bättre att avskaffa dom helt?"

Dessa ord säger det mesta. Vi kan vara stolta över att ICAN har en svensk ordförande, Beatrice Fihn. Grattis Beatrice, till ett fantastiskt arbete!

Litteraturpriset gick till Kazou Ishiguro, säkert väl värd sitt pris. Det var ett populärt val. Själv har jag läst en enda bok av denne man, Begravd Jätte och den var ingen lättillgänglig historia, klart udda! Jag vet att hans fru inte heller tyckte om den, kasta den, tyckte hon. Men man kan nog säga att vi hade fel, eller hur? Jag såg just att den ligger tvåa på tioitopplistan!
Övriga pristagare bestämmer jag här och nu att vi hyllar i grupp! Bra jobbat, till alla pristagare i medicin, kemi, fysik och ekonomi, vi bugar oss!

Men nobelfesten är en sådan underbar fest, höjden av både glamour, skönhet och snille. Dessutom juveler, vackra klänningar, kultur, god mat och goda viner!

Årets Nobeltema var det arktiska islandskapet. Taket i blå hallen lystes upp av ett blått och vitt sken. Lysande blå iskristaller och ljusa, pastellfärgade blommor från San Remo prydde honnörsbordet. Vackert och isigt! Även underhållningen var isigt vit och blekblå. Cullbergbaletten dansade till musik av Vivaldi och skön sång framfördes.

Fantastiska Alice Bah-Kuhnke sitter mitt bland sköna kandelabrar, ispelare, god mat, vackra blommor och vackert porslin och bara glittrar i denna udda kreation av svenska modeskaparna Bea Szenfeld och Naim Josefi. Jag kan inte undgå att tänka på Sidneys Operahus så här i sittande men se nedan såå fin när hon står och går.

Alice Bah, denna vackra kulturminister, allt klär en skönhet! Hon ville dessutom göra ett inlägg i miljödebatten och sätta världens fokus på de smältande isarna i Arktis. Ärmarna i vikt papper symboliserar isen som håller på att smälta. Fantastiskt, jag tror att hon lyckades väcka massor av uppmärksamhet! Bilderna kommer från SVD.

Damerna var undersköna och juvelerna glimmade. Drottningen var vacker som alltid, i lila enkel klänning men med fantastiska juveler. Kronprinsessan hade en fantastisk isblå klänning, vacker och med fluff. Prinsessan Sofia var blekrosa, jättefin. En annan celebritet, Sara Danius, Svenska Akademins ständiga sekreterare, var häftig som alltid i vitt med svarta blommor och en touch av rött, snyggt! Men läckrast av alla var Alice Bah-Kunke, se ovan på fina bilder.

Men nu har vi mera personer att fira. Även i Viggos och Violas Futuraskola så höll man en Nobelfest och fina priser delades ut i varje klass. Viggo och Viola fick var sitt klassens fysikpris. Fantastiskt bra jobbat, båda två!

Superfin Nobelmedalj och fint diplom, Viggo Gunnarsson har gjort ett fantastiskt jobb, stort Grattis Viggo!

Viola med sina klasskompisar som också fick diplom. Grattis Viola, du har gjort ett fantastiskt jobb likaså!

Jättefint diplom och jättefin Nobelmedalj! Så kul!

På det fina diplomet kan man också se att priset gäller också för gott samarbete och gott lagarbete och det är också super! Bra jobbat!

Så kul att man tar vara på alla möjligheter med Nobels fina kalas. Bra Futuraskolan att ni premierar era duktiga elever!

En annan sak som vi också måste uppmärksamma, Lisas TED-talk den 25 november på Nobelberget i Stockholm, Sickla. TED, vad är då detta? Det fick vi ta reda på.
TED står för Technology, Entertainment and Design. Tanken är att man till unga, nyfikna, kreativa människor skall bibringa ny kunskap, nya rön i tiden, skapa utveckling, ge något av vikt. TED-talks har hållits varje år sedan 1990 och blivit berömda för sina virala videos, som alltså sprids över nätet.

Träning inför den stora dagen. Det gick åt mycket träning, det måste ju bli bra!!

Lisa presenterades som arbetskraftsexpert och hennes ämne handlade huvudsakligen om den nya generation, som kallas " millenials" eller Generation Z. Lisas barn tillhör alla denna generation, födda mellan 1995 och 2010, som alltså genom sin respektlösa inställning till dagens medier, kan tillföra lärdomar och utmaningar till framtidens arbetskraft. Mycket intressant ämne, säkert kan dom lära oss massor.

Stolta som tuppar insöp vi denna info. Vi förstod att förutom Lisa var det så där 8 talare till, med ämnen som artificiell intelligens, vad man kan lära sig av att ta sig över Atlanten i en roddbåt, snack om Higgspartikeln mm.

Väldigt spännande, själva föreläsningen gick alldeles utmärkt, 700 människor på plats. Nu väntar både Lisa, vi och alla andra på videofilmerna, som kommer ut på Youtube en månad efter föreläsningen, spännande! Fantastiskt roligt, Lisa, vi håller tummarna!

Vad händer mera, jo en medlem till i familjen Gunnarsson har fullständigt flyt, Vera! Vera jobbar på Tele 2 som säljare. Se bara här vilket titel hon har fått, Månadens kollega! Läs och begrunda de fina orden.

Så fina ord, något att vara stolt över, Vera! Bra jobbat!

#Metoo, vilken flodvåg, vilket genomslag!

Man kan nästan inte tro att detta är sant! Men det är det! I stort som i smått finns det historier att dela. Allt startade den 15 oktober 2017 när skådespelerskan Alyssa Milano startade hashtagen Metoo, som respons på filmmogulen Harvey Weinsteins sexuella trakasserier och övergrepp. Det startade ett jordskred och spred sig över världen. Och det som ingen kunde tro hände! Harvey Weinsteins makt bröts, han fick sparken från Weinstein Company, det företag han själv grundat. Han kan inte längre hota att förstöra unga människors karriärer och liv.

I Sverige har våra ögon öppnats för att detta existerar i alla miljöer men kanske främst där män befinner sig i en maktposition, är helgon- eller geniförklarade eller helt enkelt bara tycker att man kan ta för sig och på olika sätt lägga händer och annat där dom inte ska vara.
Självklart finns det kvinnor som begår övergrepp mot män men oftast är det tvärtom. Inget är OK!

Media har varit fullt av upprop, kvinnor har berättat om sina upplevelser. Många av oss har inte drabbats alls eller i någon större omfattning men andra berättar hårresande historier. Tex lärare som står vid kopiatorn och jobbar och plötsligt känner händer komma farande, på bröst, på stjärten, mellan benen. Det kan vara rektorn, en lärarkollega, en pappa, som inte håller händerna i styr.

Skönt att detta kommer fram och behandlas med respekt. Ingen av oss vill väl att våra barn, våra barnbarn, våra flickor eller pojkar ska drabbas av detta respektlösa hantering där små övergrepp kan leda till stora. Där unga människor hotas med att deras karriär går i stå om dom inte ger efter för sexuella trakasserier eller hot från en chef som har makt. Aldrig att vi vill att våra barn och barnbarn ska få sitt självförtroende skjutet i sank av såna tilltag, aldrig!

Kanske är det också så att vi har sett men ändå inte sett och tagit till oss. Visst har vi vetat att flickor, kanske också pojkar, har kallats för hora i skolan. Detta utan att krafttag har tagits för att få bort detta otroligt nedsättande och respektlösa språkbruk.

Vi har inte svarat på signalerna som har funnits där. Tex läste jag i lördagsbilagan, den 9/12 i SVD om Professor Emiritus Eva Lundgrens tidigare forskning. År 2001 publicerades "Slagen Dam", en nationell studie om mäns våld mot kvinnor. Undersökningen riktade sig till 10 000 slumpvis utvalda kvinnor, varav 7 000 svarade. Dessa visade upp en helt ny bild av vårt jämställda land. 46 % hade någon gång upplevt våld och 56 % sexuella trakasserier.

Detta var den första undersökningen av sitt slag i Sverige och studien genomfördes för Brottsoffermyndigheten på uppdrag av Regeringen. Resultaten förvånade, förövare var vanliga män och återfanns i alla yrkesgrupper och samhällsskikt.

Debatten om Slagen Dam blommade upp 2005. Ett TV-program sändes, där forskningen feltolkades, att allt handlade om radikal feminism, att det handlade om Satanism mm. Detta program fälldes senare för partiskhet av Granskningsnämnden. Eva Lundgren anklagades för forskningsfusk. Även detta friades hon ifrån men skadan var redan skedd. 

Eva Lundgren hade professorskompetens både i religionsvetenskap och sociologi. Hon blev friad men människor kommer bara ihåg att hon blev granskad och därmed blev hon inte betrodd. En nog så viktig beståndsdel i en akademisk karriär, hennes hämtade sig aldrig.

Nu 16 år senare, tycks hennes forskning ytterst relevant. Kanske hade "kulturprofilen" i Stockholm inte fått hållas och trakassera unga flickor, kanske hade vi valt en annan väg om vi istället tagit till oss kunskapen som serverades. Som alltid lätt att vara efterklok!

Varav hjärtat är fullt måste man läsa och skriva. Jag läste en artikel till i SVD i veckan, som innehåller goda råd till främst en frustrerad manlighet. Säkert kan dessa råd översättas till kvinnor med lika gott resultat.

Artikeln handlar om ännu en professor, denna gång i psykologi, Jordan B. Peterson. Denne canadensare har på kort tid blivit en intellektuell och kontroversiell superstjärna. Honom kan man googla på!

Men det jag tyckte var intressant, var hans föreläsningar om bibeln i Toronto. De som vallfärdar till dessa föreläsningar är ovanligt nog, företrädesvis unga män mellan 18-30 år. Ivar Arpi, ledarskribent i SVD, ringer upp honom för att förstå lite bättre vad som händer.

Denne man föreläser inte i traditionell mening, Han citat: "lever i orden han uttalar". Det är blodigt allvar för honom. Han säger så här:
"jag pratar med alla dessa unga killar, som kommer till mina bibelföreläsningar. Budskapet är alltid detsamma. Sträck på dig. Ge dig ut i världen. Ta ansvar. Ta dig samman. Få din aggresion under kontroll. Stärk dig själv. Sluta gnälla. Det finns inte något farligare än en svag man. Och problemet är att vi uppmuntrar män att vara svaga i dag eftersom vi har denna patologiska uppfattning att styrka och tyranni är samma sak.
Männen lyssnar för det är ingen som har sagt detta till dom och det krossar mitt hjärta. Pojkar hoppar av allt. De hoppar av Universitetet, de drar sig ur äktenskapet och drar sig undan sina liv.
Rådet är, börja med dig själv, stärk dig själv och arbeta med dina tillkortakommanden innan du försöker förändra världen."

En av killarna på hans föreläsningar hade sagt: "han har gett mig en starkare tro (på sig själv, på Gud, på båda?) och en städad lägenhet jag kan vara stolt över."

Intressant tycker jag, ge människor hopp och tro på sig själva, så försvinner alla dumheter och respektlösa beteenden mot andra människor. Låter enkelt men kanske är det enkelt!

Fredrika Bremer Förbundets mer än 100 år gyllene grundregel håller i alla väder - samma rättigheter och skyldigheter för alla människor, i hem, skola och samhälle! Heja alla Fredrikar och Fredrikor!

Lisa och Viola hos Gammelmormor Alice!

Lisa ska hälsa på hos Gammelmormor och Viola får följa med. Härlig utflykt tycker Viola som får mycket mammatid på kuppen. En lördag morgon går flyget till Göteborg. Först hyra bil och sen swishar dom iväg från Landvetter till väg 156 mot Skene. I Hyssna tar man avtagsvägen mot Hajom och sen mot Fotskäl. Här bor Alice, alltså min mamma, Lisas mormor och Violas gammelmormor, på Almängs äldreboende.

Viola och Lisa på väg, två nöjda tjejer!

Dom är väntade, mamma sitter i sin stol, fin i håret och väntar. Det blir ett långt och trevligt besök. Min mamma, 97 år gammal, tycker det är så roligt att Lisa och Viola kommer och hälsar. Hon är glad och pigg. Enligt Lisa pratar dom om allt, hur det var förr, hur det var när Lisa var liten, säkert pratade dom om Bertil och morfar Uno och mycket mera.

I gemytligt samspråk, så kul att träffas. Viola var nog 5 år förra gången de sågs. Nu är hon 7, det är en stor tjej, som går i första klass i skolan.

Viola sitter i sin mammas knä i 3 timmar och en kvart och uppför sig å det allra bästa, pratar och är jättetrevlig. Efter ett tag kommer min syster Monica, Lisas moster, och hälsar på. Mamma Alice är mycket nöjd.

Min syster Monica kommer och bidrar till trevnaden

En glad och nöjd mamma, mormor och gammelmormor

Detta är två foton, Peter ca 2 år till vänster och Lisa ca 3 år till höger, som min mamma har på sin bokhylla. Så kära bilder. Kan tänka mig att Lisa vill visa hur lik lill-Virre är sin pappa Peter??

Dags för Viola och Lisa att resa åter till Göteborg. Här ska dom träffa Miriam och Lill-Virre, som fortfarande är kvar ute i Billdal. Mycket viktigt förstås!

Fika på vägen mot Göteborg, att stanna på Blommigt och Prickigt i Hyssna är alltid trevligt! Det firar Viola med ett glädjeskutt!

Hennes mamma är inte sämre. Själv är jag mest fascinerad över att dom kan hoppa så jättehögt!!

Såå mysigt att träffa minsta kusinen. Är vi inte alla helt bedårade av denna lilla fina varelse?

Snart är det jul! Allt klär denna lilla skönhet förstås!

Sen blir det övernattning inne i Göteborg och kl 8 på söndag morgon går flyget hem igen. En snabb visit men å, så viktig! Härligt Lisa, att du åkte och hälsade på din mormor och att du tog fina Viola med dig. Så jätteroligt för mormor Alice, ett minne att leva på länge för en 97-årig mormor och gammelmormor!

Ny Virrerapport!

Unga familjen Lindholm åkte till Berlin och hittade raskt en lägenhet där man kunde bo några veckor. Peter jobbade på, Miriam jobbade på med att sköta om lill-Virre och också att hitta en mera långvarig boendelösning och i dagarna är det klart. Det blir fortsatt Berlin ett tag med boende i helt nyproducerad lägenhet mitt i stan. Två sovrum, vardagsrum och kök, jättefint och spännande. Bra jobbat Mirre!

Och hur mår lill-Virre mitt i allt detta? Jodå, hon ser ju ut att må bara bra. Se bara på dessa fina bilder!

Fniss, mysigt vi har det!

Morgonmys, ska börjas i tid med lite mobilvana!

Ut på vift, finns mycket att upptäcka!

Men en liten tripp hem till Göteborg blev det också alldeles nyss. Både för att träffa familjen och för att Valeria skulle träffa en sjukgymnast pga lite inskränkt rörlighet i ena sidan av nacken. Men lilla V har legat i träning och det är bättre men behöver kollas. Hoppas allt går bra!

Denna lilla tös har blivit stor, 10 veckor, 61 cm och 6,19 kg! Och i fin ny klänning från faster Lisa, jättefin!

Sötaste Virre!

Lisa 39 år, Inger 70 år!

Lisa fyller 39 år den 11 november! En lördag, väldigt trevligt, man kan fira i lugn och ro. Vi pratar med Lisa på morgonen. Hon har blivit mycket uppvaktat av hela familjen, mycket fina presenter.

Här pratar vi över Face-Time. Liten Viola är med hela tiden, flätar håret på sin mamma

Så kul att man kan prata över nätet. Trots avståndet blir man lite närmre. Grattis käraste Lisa på din födelsedag!

Om en liten stund ska alla gå ner på loppis nere vid hamnen. Det är Viggo och Viggos klass, som håller i trådarna på detta. Dom ska åka på klassresa, (kan det bli i 6an?) och har redan i flera år jobbat på detta. Viggo visar nybakad kladdkaka, som ska säljas till en bra slant. På kvällen ska Lisa firas med att alla ska gå på familjens favoritrestaurang i Stockholm, en thailändsk, Kho Phangan. Den är inklusive allt, fuktig tropisk värme och grönska och thaikryddig mat. 

Denna lördag den 11 november så ska vi ha kalas på Bergabo. Vi ska fira min födelsedag med stort ståhej. Vi blir 51 personer på middag med dans till levande musik, så fantastiskt roligt. Som alltid är det ju både lite jobbigt att vara festföremål men samtidigt så roligt. Och vi hade också så kul!

Så här såg det ut innan alla gästerna kommit, mycket prydligt. Vi hyrde bord, stolar, allt porslin från Downing rental hire. Borden var så rangliga så Stefan fick binda upp två av dom med markislinan. Men dom höll och allt gick bra. Kl 16.30 kom våra tre hjälpredor, kl 17 kom maten med två kockar, som fixade och arrangerade maten och kl 18 kom gästerna!

Maten hade vi beställt från väl kända Imibala Restaurangen. Till förrätt lax och avocado, till huvudrätt blev det buffé, så att alla fick upp och röra sig lite. Till efterrätt pannacotta med färska bär. Jättegott!! Och trevligt! Vitt vin, ett Savignon blanc från Simonsig till förrätten och ett fint Pinotage till huvudrätten, man kunde inte klaga på detta.

Den här fina bilden fick jag från vännerna Rolf och Jessica. Här hade vi satt oss men inte börjat äta, värden var nämligen försvunnen!! Vi väntade och väntade, var är han? Nämnde Rolf hittade honom en trappa ner, där han hade förhindrat en vinkraschkatastrof genom att fånga 5 vinflaskor, som höll på att fara ut ur kylskåpet. Stämningen var lite dämpad här, hungern var svår men alla hämtade sig snabbt när värden återfanns. Smaklig måltid! Skål!

Dillan, barnbarn till Jan och Pamela tvärs över vägen, hjälpte till att hålla ordning på servering och allt tillsammans med två vänner, Dezi och John. Fantastiskt trevliga, hjälpsamma och hela tiden steget före. Dom var värda sin vikt i guld.

Efter buffén blev det lite motion till, frågesport runt huset. Frågesport måste man ha, alltid lär man sig något! Vår kloka fd lärare Lisa i kompanjonskap med Åke vann galant!

Mera motion, det blev dans till bandet Aqoustica, som förstås spelade 60-70 talslåtar till vår stora förnöjelse.

Skön Lotta omgiven av fyra herrar, ett gott gäng!

Aqoustica med Derek i förgrunden, mycket musikalisk kille, som verkligen kan sjunga och som kan sitt 60-tal.

Stefan och Agnes svänger runt och har kul!

Här har klockan hunnit bli 12 och det är dags för "Ja, må hon leva". Jodå, det blev lite ja, må hon leva tidigare på kvällen också och fina tal från vännen Lisa och Stefan. Härligt, man blir så glad!

Kul det här, mår som en prinsessa!

Mycket glada skratt, ingen ramlade i poolen, 4 glas gick i kras, allt gick jättebra och alla fick plats! Det blev en sen kväll, sista gästerna troppade av vid halv 2, hjälpredorna vid 2 och vi stupade i säng vid halv 3, helt nöjda med detta kalas!
Härligt, nu är jag 70 år! Jag tror helt enkelt man får vara så tacksam för att ha klarat sig ända hit, glad, frisk och så tacksam för att ha ett gott och bra liv! Jag är helt enkelt så nöjd, tack Stefan, det här gjorde vi bra tillsammans!

Nästa dag, den riktiga dagen, 12 november, får jag 70 vackra röda rosor från Stefan, tusen tack, darling!En liten, liten glimt får ni av dom här i hörnet på kortet. Här pratar jag med familjen hemma, först Peter med sin familj och sen Lisa med familj. Underbart vackra glittriga paket ligger här bara och väntar på att öppnas. Tusen tack alla nära och kära för såå fina presenter, jag blev såå glad, tack!